tisdag 6 december 2011

Tisdagscross ikväll

Det blev en fin tisdagscross idag. Jag fick lite stressigt att byta däck till vanliga crossdäcken, tvätta och klä på mig. Jag var några minuter sen men grabbarna väntade och Martin var också sen visade det sig.

Vi körde en variant av den typiska rundan, HBB - Skjutbanan - Erstavik - Äventyrsbanan - Korsa skogen via grusvägen som går upp från äventyrsbanan - Flaten(högervarv) - Torpet - Ut mot asfalten - Nynäsvägen - Enskededalen - Hbb.

Jag var pigg som vanligt, fick dog lite draghjälp med Robban som var piggare än senast, vi är nog lagom sporrar till varandra för att pusha sig kan jag tänka mig. En gång när jag dragit ett fält och några hundra meter in i skogen gick han upp och drog ifrån mig med 10m vilka jag inte kunde täppa förrän han började rulla vid en utförslöpa ner mot äventyrsbanan.

Förutom det så ledde jag väl tåget den mesta delen av kvällen. Det är rolig cykling, skönt att få känna sig stark samtidigt som vi fick ett par riktigt bra intervaller ihop. Och som tidigare sprätta jag i rätt många backar vilket jag tror kan göra en hel del för mig.

Men det bästa med rundan var helt klart att Johan hade med sig glögg som vi njöt utav vid flatenbadet!

Nu är det fröst på vägarna..

Och mörkt, ända fram till mars/april nån gång..

Muskelbiopsi #2 gjorde svinont

Jag var lite nervös inför dagens muskelbiopsi då Fredrik Kessiakoff skrämde upp mig när vi snackade för ett tag sedan. Han hade också gjort en muskelbiopsi för länge sedan och tänkte aldrig göra om det igen, det hade gjort skitont den gången/gångerna. 

Första gången jag gjorde min muskelbiopsi så gjorde det lite ont, men det var inte så farligt som jag hade förväntat mig. Denna gången dock var det dock en stor skillnad, jag gissar att bedövningen bara tog på ytan för när dom snittade upp huden kände jag knappt nånting, det stack till lite men inte så fasligt, det stack faktiskt till mer förra gången än idag vid just det skedet.

När Kent dock satte i biopsi-verktyget, som för övrigt går 3cm djupt in i muskeln och är 5mm bred(!), kändes det lite mer än sist. Och när han tog ut den så var det tyst några sekunder, de viskade lite och jag hörde att de inte fick med en så stor bit som de behövde. Kent sa att han behövde göra om det, denna gången är jag ganska säker på att de förde ner verktyget djupare än tidigare, för det gjorde svinont. Jag grymtade, gormade, stönade och kunde inte ligga still. Kent fick säga till mig att andas, slappna av, lägga mig ner och ta det lugnt. Efter ungefär 30sekunder hade jag lugnat ner mig men det gjorde fortfarande sviiinont, då knipsade han av muskelbiten och drog ur verktyget ur benet på mig. Det gjorde såklart mer ont just under dessa sekunder igen, men när den väl var ur så droppade smärtan mer och mer. Jag var vit i ansikten och fick lite vatten för att kvickna till, ganska snabbt mådde jag bra igen. 

Kent som utförde biopsin och är big-boss på åstrandslabbet sa att han aldrig varit med om att någon fått så ont under hans muskelbiopsier förut, så detta tillhörde ovanligheten. Jag gissar(vilt) att det var bedövningen som enbart tagit på ytan och inte på djupet, där faktiskt själva biopsi-ingreppet sker.

Nu haltar jag runt och har ont i benet, men jag ska ut och cykla ikväll ändå, såklart! 

Såhär kan det se ut, jag hade också en blodpöl på sidan av låret i sängen när jag steg åt sidan så det var nog likadant.
Ganska brutalt verktyg, 3cm djupt minst. Jag såg dock blodspår på det verktyg de använde på mig, ända upp till 4-5cm djupt/långt.
Men nu är det äntligen över! 

Punktering av benet om 15min

Kl 8 ska jag punktera benet i en ny muskelbiopsi. Jag ser måttligt fram emot den men destomer när den är klar. Hoppas bedövningen tar bättre den här gången också, sist tog det 4-5 sprutor och det gjorde fortfarande ont.

måndag 5 december 2011

[RR] Vintercykling, 33mil och 36h utan sömn

Jag hade länge lockats av Tour d'Ötzi rundan som postats på happy och körs "varje år" med premiär förra året tror jag? Iallafall XL-varianten av rundan som är hela varvet runt mälaren på 33mil.

Redan som post nummer 4 i tråden lovade jag att, ifall jag hunnit fixa ordentliga kläder, skulle jag ställa upp.

Planen gick som det var tänkt och ekonomin redde upp sig riktigt ordentligt när jag dessutom fått nytt jobb med lönepåök, så att fixa ordentliga kläder till december var inga problem. Däremot så verkade GIH-studien jag är med på ställa till det lite, i sista stund löste sig dock det med då denna runda visade sig kunna passa väldigt bra rent fysiskt i muskulaturen etc då jag körde en 20mils brevet vid förtesterna.

Fredagen innan cyklingen
När jag vaknade upp på fredags morgon var jag dock inställd på att den här rundan gick från lördag kväll till söndag eftermiddag, men runt lunch fick jag veta att detta inte var fallet. Det var bara ungefär 6-7timmar kvar till start, jag var på jobbet och hade inte handlat de handskar, skoöverdrog, sadelstolpsväska etc som behövdes för rundan då jag tänkt göra detta i lugn och ro på fredag kväll och lördag förmiddag.

Jag stämplade ut från jobbet kl 15 och drog iväg till cykelspecialisten där jag köpte skoöverdrag, vidare till hestra-butiken på norrlandsgatan och köpte 4 par handskar varav 2st liners, 1st höst/vinter handske och 1st misär-vinterhandske. Vidare sen till cykloteket och hämtade upp en 4l sadelstolpsväska.

När jag kom hem stressade jag på dubbdäck fram och bak, tvättade av cykel, drivlina, oljade in kedja och drev. Tejpade fast båda mina batterier till DX-lampan(p7 magicshine från förra året), monterade och packade väskan. Det visade sig att väskan var lite väl liten kontra behovet så ryggfickorna blev fulla dom med, sen visade det sig även att jag glömt extra överdragsbyxor(vilka inte behövdes som tur var) och en extra cykeljacka av sommar-modell. Den jackan hade nog dock varit skön att ha på sig. Reflexvästen letade jag förjäves efter men hittade inte, tillslut fick jag ge upp för att kunna hinna till rundan.

Kl 20:26 satt jag på pendeln 1.5 hållplats från barkarby där vi skulle träffas och den trevliga damen i högtalarna talade om för oss att det var signalfel. Men vid LB väntade de på mig ändå, otur i turen kanske. Men jag var mest glad för det ändå såklart.

9 pers var vi när jag kom fram,

Rundan börjar..
Vi började med att cykla ut mot södertälje och det slog mig hur lång bara den biten var, och vi var fortfarande kvar i "stockholm" även om inte södertälje tillhör sthlm egentligen så är städerna sammanväxta.



Södertälje..
Cyklingen till södertälje hade gått bra, det fanns en del frågetecken om ett pars fysiska kapacitet redan här och det var inte helt otippat när dom även hoppade av på olika ställen runt banan senare under kvällen/natten/morgonen, bra kämpat av dessa också ändå såklart. Vi hade det nog lika jobbigt allihop när vi väl var klara med våra rundor. På bensinmacken i södertälje tog jag två korvar då jag knappt käkat någon middag, två snickers, en kaffe och en coca-cola. Colan visade sig vara ett genigaliskt beslut då den satt i ryggfickan och inte frös till is kontra mina vattenflaskor som båda var isbitar efter 30minuter, dvs innan södertälje. Redan här hade vi 4.6 minusgrader, så det var inte mycket att gnälla om utan bara att trampa vidare och vänja sig vid kylan i de timmar som återstod, dvs väldigt många.

Strängnäs
När vi kommit en bit var vi framme i strängnäs, vägarna var underbart fina, jag var stark och körde ekonomiskt den första biten, men nånstans här så börjades det skyltspurtas och fortsatte så i några timmar. Energin gick tom på flera utav oss, kanske inte det smartaste drag när typ 20+ mil återstår i minusgrader och beckmörker, men lite uttråkad blev man ju och den där spänningen var bra för att hålla koncentrationen uppe då klockan nu var natt och arbetsdagen innan hade varit tung. Framme i strängnäs åkte vi ner på stan för att hitta nått kebabhak att värma oss och köpa nått att dricka på etc, personalen var inte särskillt trevlig, två polisbilar stod ute och snackade med ungdomar som varit i bråk, lite senare var det bråk igen när dom åkt därifrån, vi hade nu varit i strängnäs i 5 minuter, inget bra intryck direkt.

Eskilstuna
Vidare mot eskilstuna så fortsatte skyltspurterna ordentligt, de var hårda och jag vann en del, men förlorade även en del. Mattias(conti test team) och Toni(über randonnör/kbck) var starka och ganska jämna, jag är starkare skyltspurtare än jag är distanscyklist så här kunde jag utmana ganska väl. Skyltspurterna var dock rätt läskiga eftersom även dubbdäcken släppte mot isen på asfalten, sadelstolpsväskan svängde jag även runt i sidled när jag drog igång, den höll inte för mina 2000w ryck. Förutom skyltspurterna så slog det mig under denna biten av rundan hur fint det är ute när det är mörkt, så skönt att titta bakom sig och det är helt kolsvart, inte minsta indikering på en asfaltsväg i huvudtaget bara 5meter bakom oss. Och himlen var stjärnklar, vilket såklart gjorde det ännu kallare då all värme lämnar jorden, men det var maffigt att få va med om.

Väl framme i eskilstuna var vi tvungna att korsa hela staden till mcdonalds och cyklade någon kilometer fel påvägen, vi var rätt krokiga och hungriga. När vi väl kom fram beställdes det in menyer, kaffe +ANNAT. Toni bjöd oss på varsin första jägermeister som satt riktigt fint. Jag bytte strumpor, liner-handskar och ytterhandskar till mina nya vinterhandskar. Detta var ett grymt move, nu hade vi cyklat ungefär halva tiden och att få på sig torrt på händer och fötter kändes riktigt bra även om de såklart blev fuktiga ganska snabbt igen. Här bestämde sig nästa person för att hoppa av, och ta tåget hem. Klart starkt ändå med tanke på att han cyklade på en heldämpad mountainbike och aldrig cyklat så långt tidigare.

Köping/Munktorp
När vi nu var 7 personer var vi också av med de som drog ner på tempot, så etappen mot munktorp gick i rätt högt tempo. Ganska nära min tröskel gick förningarna på nu, det var inga problem att nå munktorp för min del men däremot såg jag absolut ett problem med att hålla tempot hela rundan ut, jag blev därför lite orolig. När vi kom fram till Munktorp så hade ett kafé öppnat tidigare för vår skull och öppnade upp när vi kom. Väl inne på kafét la sig toni och hektor på golvet för att vila/sova lite, jag gick och sket och de andra gottade sig i fika och vilade.

Här erkände också Hektor, tror jag det var, att han tyckte tempot var lite för högt. Jag höll med honom och Toni skrattade och påpekade att man aldrig ska säga nått sånt, som andra man, dvs jag borde hållt tyst och inte erkänt att jag också tyckte att tempot var lite väl högt. En gång till efter det fick han skratta p.g.a att jag inte försöker dölja när jag är trött. :) Men så fasligt trött var jag inte ändå, mest orolig för att vi skulle fortsätta i samma tempo, med facit i handen hade ingen utav dom orkat med det heller.

Västerås
På vägen till västerås kom äntligen solen/ljuset fram igen. Runt 6-7tiden när vi cyklade så höll jag på att blunda och stänga ögonen till och från p.g.a sömnbristen, jag var inte så trött fysiskt p.g.a cyklingen, men sömnbristen hade börjat bli ett problem. Men när solen kom fram blev vi allihop både piggare och gladare. Max skulle öppna kl 10:00 och vi var där vid 9:10 tiden, det blev därför ännu ett besök på McDonalds där jag åt en frukostmeny med smörgås och fyllde upp en petflaska med coca-cola. På vägen till västerås hade vi en rejäl bonkning med i bagaget vilket drog ner tempot rejält sista halvtimmen, denna person valde även att vika av vid eskilstuna och fick bilskjuts hem. Det såg rätt skönt ut när han tog av hjulen från cykeln och stoppade in åbäket i bilen och åkte därifrån. Nu hade vi cyklat 22mil och det var fortfarande 10mil kvar, ändå hade vi kommit långt och hade varit igång i över 12.5h.

Bålsta
Nästa etapp blev lång, vi hoppade över enköping och cyklade 7mil till bålsta. Fr.om. västerås så kom vinden också som inte ville nått annat än döda våra ben. Kantvind utav bara h-vete och jag hamnade hela tiden sist där jag inte kunde ta skydd av någons rygg, så även om jag inte drog, så fick jag dra mig själv. Jag var dock stark hela sista tredje delen av rundan, jag hade bara behövt be om en matpause i 1min innan västerås då jag började nå torrt på energi, och så var jag lite låg när vi kom till munktorp, men annars så var jag stark hela rundan inkl skyltspurter, långa och delvis hårda förningar. Men starkast var Toni. Mattias(conti test team) som varit stark första delen av rundan var inte längre med i toppen och drog så mycket, sen hade alla rejäla toppar och dalar under rundans gång. Bjorre var stark i början men riktigt trött på slutet. Hektor var ganska neutral i början, stark i mitten och totalt bonkad sista 5milen.

Barkarby
Etappen fortsatte precis som bålstaetappen hade gjort, nu var det inte långt kvar och jag hade vittring och var fortfarande pigg och stark. Toni och jag sprätte i backarna, Danne försökte sno kungsängen-skylten men jag tog den ganska lätt då jag är rätt explosiv och inte var det minsta trött. Där vek Mattias av medans jag gnatade upp för backen, sen blev det backar efter backar sista biten. Toni drog iväg starkt i två backar där jag tappade ett par meter på honom men annars var jag med bra också.

När barkarby-skylten kom så var jag rätt dåligt förberedd, Mattias hade sagt att lidl skulle ligga till vänster, det skulle komma en rondell och efter denna skulle skylten vara. Jag var på helspänn och fick syn på lidl, var beredd på spurten, åkte in i rondellen men såg inte skylten och helt plötsligt kom Toni som ett skott på sidan av mig och jag såg fortfarande inte vart skylten var. Jag grävde ner huvet i styret, visade tänderna och la ner mitt absolut max i 5-6 sekunder, tittade upp och såg att jag låg på hans rulle men jag såg även skylten nu för första gången och vi var väldigt nära den vilket var ett dåligt upplägg för min del. Efter 1sek "vila" på rulle gick jag ut från hans rulle och satte i max återigen som besatt, och jag gick ikapp och satte framhjulet paralellt med hans framhjul samtidigt som vi passerade skylten. Det var en photofinish som ingen utav oss kunde säga högt att den ena eller den andra hade vunnit, det måste verkligen handlat om centimetrar. Vi bestämde oss för ett delat förstapris eftersom Barkarby kommun inte installerat någon målkamera vid skylten än.

Nu handlade det bara om någon kilometer eller två kvar på rundan och vinden var fortfarande extremt stark. När Danne försökte starta vid rödljuset utanför Ikea i barkarby såg jag verkligen hur han stod på 90% av max och kom ingenstans, knappt att han kunde hålla styret rakt för att det var så tungt, de där sista 10milen var ingen barnlek men som sagt var jag fortfarande pigg då jag faktiskt skött mitt energi-intag väldigt väl.

Framme vid Lilla Barkarby!
När vi kom fram till LB var det riktigt lyckliga tider i vår värld, 18.5h hade vi hållt på, 33 mil med minusgrader, utan sömn de senaste 36h, dubbla dubbdäck, cykel-ekipage på mellan 15-20kg inkl packning, frusna vattenflaskor från start, 6 av 9 fullföljare och dessutom i kantvind de sista 10(!) milen vilket var helt brutalt bitvis. Jag var nog nybörjaren i gänget, även om Danne "bara" kört denna runda 4 gånger tidigare på sommaren, han var runner-up som nybörjare i sammanhanget vad jag vet.

Vi beställde in varsin Bel Pils, jag märkte rätt snabbt att jag dock inte var sugen på en lager och drack bara upp halva ölen. Sen kom det in varsin biff med bea och pommes, så jävla gott. Men när vi käkade så slog sömnbristens slägga mig rejält i huvet, jag började ducka till och blunda/somna och kunde inte hålla mig vaken och social. Jag satt mest där som en trött zombie, efter lite över en timme åkte vi hemåt och självklart hade det börjat spöregna. Det var en jävla tur att vi slapp regnet under rundan, samtidigt så tyckte jag att vi hade förtjänat att slippa regnet helt och hållet. Cyklingen från södra station hem till sickla blev därför en blöt historia. Tur var dock att mina Giordana Fusion kläder stoppade regnet, och kylan på hela rundan, på ett makalöst sätt. Det är nog årets bästa inköp, och mina nya mw81(skor) som höll värmen skitbra med enbart ett par regnskyddande skoöverdrag på sig. Med tanke på hur länge vi cyklade, i kylan vi cyklade i etc så höll jag mig oerhört varm.

När jag kom hem gjorde jag så lite som möjligt, duscha, ringde/smsade de nära och kära som behövde veta att allt var ok med mig, och sen släckte jag lampan och somnade. 14h fick jag sova, gick sen upp dagen efter och tog det lite lugnt ett par timmar,  sen åkte jag ut till tyresö där sambo och hennes kusiner m.fl. var, där spenderade vi dagen. Natten till måndag sov jag ytterliggare 10h, och jag sover nästan aldrig mer än 8h normalt så jag var rejält trött.

Jag åkte till cykelspecialisten och handlade skoöverdrag, de hade fått nya snygga kassar att bära sina varor i, riktigt fint.. Jag blir nog tvungen att skriva en review om denna vid senare tillfälle!

































Sen åkte jag vidare till Hestra-butiken på norrlandsgatan efter Kraftwerkets heta tips från förra vintern, det blev 4 par handskar. Två par liners och två par vinterhandskar före normal-kyla och extrem-kyla, alla fyra handskarna var grymt bra!

Nästa shoppingbesök skedde på cykloteket där jag köpte denna 4l väska för 450kr, sänkt fårn 650kr. Jag är nöjd med kvalitén etc, men inte storleken. I efterhand så var det nog en 6l väska jag hade behövt och behöver framöver.

Crossen kittade jag med två vattenflaskhållare, två dubbdäck, två batterier till lampan och sadelstolpsväskan som var fullpackad till max. Helt plötsligt vägde cykeln hur mycket som helst och balansen med den där sadelväskan där bak blev lite galet.

Första stoppet i södertälje, man var lite chockad av att det var så kallt och att vi knappt lämnat stockholm än. Det syntes också att ett par var rätt trötta redan här.

Nästa stopp var i strängnäs på den lokala nattöppna kebaberian där besökarna förutom oss var fulla, frågvisa, ungdomar i sina "bästa" år

På väg mot eskilstuna så tog vi en kisspaus efter att vi hängt av de bakom med nästan en kilometer.

Beckmörker överallt, det var grymt mysigt att cykla på natten. Speciellt att titta bakom gänget där inga lampor lös upp, man såg inte ens att det var en väg bakom oss.

Framme i Eskilstuna, mumma i sig burgare, coca-cola och jägermeister.

Nästa stopp, här var vi bara 7st då andre man hade hoppat av vid eskilstuna-stoppet tidigare.

Kisspaus påväg mot västerås, det hade börjat ljusna nu och då var man på riktigt gott humör!

Framme i västerås för lite frukost, jag drog i mig en macka, läsk, yoghurt och en juice

Här väntar vi på Hektor som mekar kedja lite längre ner, vi skrattar så det kan ju inte ha varit en så jobbig runda

Hektor skrattade INTE här dock, på bensinmacken i bålsta. Han var rätt trött och satt ner själv, tyst, i 10-15minuter. Sen var han uppe och dansade, skrattade och hoppade runt. Nu var det inte långt kvar, sista milen kvar till barkarby!

Toooni

Danne, en kollega i happyMTB's sub8 grupp på vättern i sommar. Det kommer nog gå bra!

Äntligen framme!!!!!

Framme = dags för öl

































Här kom belöningen, det var det värt. Så jäääävla gott kött och bara 135kr(!?), riktigt svinigt bra. Här måste jag käka igen, och dricka de andra belgiska ölerna.

Maxtest på GIH idag

Idag gjorde jag ytterliggare ett sluttest på GIH, denna gången tröskeltest till max. Syreupptagning hade jag förbättrat från 55ml/kg/min till ~60ml/kg/min(såg inte och frågade inte om exakta siffror). Däremot presterade jag inte lika bra i uthålligheten över tid. Jag vet inte vad det betyder, att benen var trötta, att jag inte lyckades pusha mig tillräckligt hårt?

I efterhand tycker jag ofta att jag nog hade kunnat pusha mig liiite lite till. Samtidigt var det rent överjävligt idag när jag kom upp på 360w och matade, jag tappade kadensen och sen var det kört att få upp den igen.

Hur som helst är det kul att jag iallafall hade bättre syreupptag, och det är skönt att det värsta är över nu. Nu är det bara en muskelbiopsi kvar imorgon och ett nytt maxtest på benpress då mitt upplägg blev lite speciellt.

Micke käkade tårta och drack bubbel när jag gick in på 270w i 5 minuter under första delen av tröskel-testet, då var jag lite avundsjuk och hans hånléenden avslöjade att detta inte var helt oplanerat. Han måste nog ha slagit nytt rekord i antal vilodagar på rad kan jag tänka mig då han och Louise blev föräldrar i slutet på förra veckan.

Själv kommer jag ta en vilohelg hade jag tänkt mig, vi ska till arboga på fredag efter jobbet och vara där tills på söndag, titta på svärföräldrarnas nya lägenheten och strosa runt lite. Det kommer även vara julmarknad denna helg i Arboga, då ska jag försöka hitta julklappar och köpa lite goda ostar och annat gott.

På tal om ostar så har jag köpt en god ost, en örtkryddad salami och kex till ikväll. Jag tänkte fira lite med Karin, att vi är så bra eller nått åt det hållet :) Jag jobbar även på att få ut RR'en om 33milar-rundan, har skrivit halva igår men inte fått tid över till mer bloggande än så länge.

Kände just nu mer för att skriva om GIH-passet idag istället :)

Mycket nu..

Det är en del att stå i just nu. Kl 15:00 ska jag till GIH och köra maxtest med mask och grejer. Under dagen på jobbet här är jag överväldigad av massa(roliga) arbetsuppgifter att ta hand om.

Jag började skriva på RR'en igår men hann inte klart, ska försöka göra klart den ikväll.. Tiden är knapp när man har roligt :)

söndag 4 december 2011

33mil och 36h utan sömn, RR kommer senare

Det gick bra iförrgår och igår. 18.5h tog det, 33mil i minusgrader och beckmörker. Gott sällskap om totalt 9 personer varav 6st inlk jag lyckades ta sig i mål.

Det var kallt, det var mörkt, det var jobbigt, dubbla dubbdäck var helt rätt val men jävligt tungrullat, vinden var stark kantvind de sista 10milen så man kastades i sidorna ibland och jag fick ingen att gömma mig bakom.

Jag var pigg hela vägen förutom två tillfällen där energinivån var låg, en gång precis vid stopp så det gjorde inget. Den andra gången behövde jag äta i sadlen men fick inte upp mina snickers så innan jag blev för trött fick jag be dom andra stanna till en minut så jag kunde stressäta två snickers, men vill inte stå still när det är minusgrader och blåser starkt.

Måste nog säga att jag kortfattat är förvånad av hur bra det gick, trots stunder av misär.

En lång RR med "alla" bilder kommer senare, det blev mest vid fikastoppen det gick att ta bilder och även dom blev få p.g.a en trött fotograf med prioriteringar som mat, dryck och så lite som möjligt av allt annat.