Ikväll stod jag i valet och kvalet mellan passen. Min prioritering denna vecka är TCSI och 3h crossrunda, som sekundära pass hade jag TC10/20 och 1h crossrunda kvar på schemat.
Igår körde jag TCSI vilket är ett riktigt tungt pass för benen, och eftersom jag varit sjuk så var passet lite väl tungt. Jag tyckte inte att det var värt risken att köra ytterliggare ett så tungt pass, samtidigt hade jag inte lust att dra ut själv på en 3h crossrunda och utan snabbt sällskap har jag svårt att hålla en jämn belastning, och för det andra tror jag inte heller att utomhuscykling är det bästa alternativet nu när jag fortfarande är nyligen frisk.
Kvar på bordet stod TC10/20 passet och stirrade på mig. Detta pass är lätt då det endast är 10sekunders intervaller på 200% av FTP samt 20sekunders vila. Passet är inte tungt eftersom 10 sekunder är så pass kort tid att mjölksyran inte hinner sätta sig samt att vilan är tillräckligt lång. Pulsen hamnar nånstans precis under och ibland råkar den även gå över, FTP, men det sköna är att det alltså inte känns tungt. Meningen med passet är att kroppen att skapa fler mitokondrier i musklernas celler, har jag förstått det rätt är det dessa mitokondrier som effektiviserar musklerna när de är under hög stress i form av laktat.
Hur som helst, det där vet ni säkert, vissa mkt bättre än mig, vid det här laget.. Passet gick utan några som helst problem så jag valde att köra 40minuter i sträck istället för att dela upp det i 2x20min. Detta val är helt valfritt och påverkar inte träningseffekten.
Förra gången jag körde detta pass la jag kadens på rekommenderade 110(*3,8kp=418w), jag var inte bekväm med 110kadens dock utan jag ville upp högre. Idag provade jag med 117(*3,6=421w) och det kändes bättre.
Det blev ett lyckat pass idag! Uppvärmningen, nedvärmning och framför allt stretchingen skötte jag ypperligt och det känns riktigt skönt. Stretchingen är speciellt viktig för mig då jag upptäckt mer och mer hur stel jag är, speciellt jämfört med min sambo som är dansös.. fast ja, henne skall man kanske inte jämföra sig med heller men.. =)
Sen avslutade jag med ett bålstabilitetspass också. Dessa pass har jag slarvat ordentligt med, det blir att skamset lägga korten på bordet när jag träffar Mattias.. Egentligen är det bara mig själv jag lurat, och det kan mycket väl straffa mig när jag når tredje/fjärde timmen på långloppscupen i sommar.
4 kommentarer:
Klart att passet var enkelt, du sänkte ju motståndet med 0,2kp trots att du redan förra passet kommenterade att det inte var så jobbigt. Att då sänka med så mycket till nästa gång förstår jag inte alls poängen med, är det enklare än det står i schemat att det ska kännas höjer man ju :)
Jag sänkte kp, men höjde kadens, watten blir desamma. :)
Loggar du kadensen eller uppskattar du bara efteråt? Det är ganska stor skillnad på den upplevda kadensen och vad man faktiskt snittar på riktigt på ett sådant pass (på de allra flesta pass egentligen faktiskt). Skillnaden på snittkadensen var kanske inte alls så stor, och din upplevda ansträngningsgrad verkar ju gå hand i hand med det antagandet. Fokusera inte så mycket på en gissning vad effekten blir, utan hur det känns i benen, känns det lätt är det inte läge att sänka eller att försöka stanna kvar på samma nivå, det blir man aldrig starkare av.
Det kändes rätt enligt borgskalan så jag är inte orolig. Det där med kadensen så håller jag med dig att det är lite pilligt, speciellt på detta pass och det var därför jag bytte kadens. 117 kadens kommer jag upp i snabbt och enkelt, det är var muskelminnet vill hamna och jag är rätt säker på att det är viktigt att hitta rätt kadens/effekt på detta pass så man inte trycker upp kadensen i 130 och behöver "vänta" 2sekunder innan den är nere i 110, för att sedan börja ta och bibehålla kadensen, även fast ansträngning i början var större så tror jag ändå man förlorat lite av syftet eller iaf tanken med passet då sekundrar går om spillo. Detta är vad som hände när jag räknade med 110 kadens, jag hamnade på 115-120 och sen fick jag "invänta" att den skönk till rätt kadens vilket blir fel... ja...
Så eftersom jag kan pricka in 117kadens snabbt och fint, tyckte jag att det är en bra kadens att köra på. Pulsen har jag strax under FTP, men de gånger jag faktiskt misslyckas och hamnar på 120-125 kadens etc och vägrar invänta lägre kadens och förlora tid, så stiger pulsen över och benen känns tunga.
Skicka en kommentar