Tisdagsrajd med happy gänget gick åt helvete..

Igår var det första gången jag skulle med på "Tisdagsrajd" med folk från happymtb forumet. Jag hade signat tidigare men bangat p.g.a dåligt väder, för att sedan ändå dragit ut i skogarna och letat efter dom, men inte lyckats.. Nu förstår jag varför, men men..

Jag kan ju börja med att berätta lite bakgrunds fakta om mitt fulla misslyckande. Jag märkte dagen innan att vajern till min bakväxel hade gått sönder, eftersom jag är världens sämsta cykelmek var det uteslutet att göra det själv med så kort tid på mig tills tisdagsrajden.. Jag cyklade till jobbet på tisdag morgon utan att kunna växla med bakväxeln, vilket var tungt som fan men funkar.. Sen satte jag igång att ringa cykelaffärer men varenda verkstad var överbokad och det gick inte att få hjälp denna vecka. Rajden skulle börja 18:30 vid hammarbybacken, vilket är bekväma 30sekunder cykling från min bostad, men jag slutar jobbet normalt kl 17:00 inne i stan.. Brorsan skulle med men han väntade också på sin cykel från verkstan då även hans bakväxel strular, och hans cykel blev aldrig klar så han kunde inte komma..

Jag var så sugen så jag tänkte att jag drar ändå. Så, jag drog från jobbet tidigare kl 16:00 och hojade iväg till Cykloteket vid norra stationsgatan, tungt som fan med mina växelval men det gick ju bra. Ställde mig i kö till drop-in verkstan där Binni fixade ny vajer och hölje, ställde in bakväxeln och oljade kedjan åt mig. 134 SEK, det var fan inte dåligt. Tackade för det och pinnade mot hemmet. Jag kom hem ~18:00 och fixade ryggsäcken med vatten etc.

Grymt skönt att man hann tänkte jag, dagen var räddad! .... Jag dök upp vid HBB kl 18:20 och fan vad mycket folk det var. Jag kände igen en snubbe, Emil tror jag han heter?, barabing på happy som jag cyklat med torsdagen innan.. men resterande ~40 pers var okända för mig. När Aron arrangerade grupperna räckte ingen upp handen på att vilja köra i en lugn grupp, "FAN" tänkte jag men höll såklart även jag ner handen i den skaran duktiga cyklister... Vi delades in i grupperna "medel", "mer än medel" och "köra så fort vi bara kan" grupp, jag hamnade såklart i medel gruppen med Johan som ledare.. Det gick rätt fort måste jag säga..

Vi hann inte långt förrän en kille med en Cannondale Rush cykel, jävligt snygg cykel, fick punka. Snäll som man är gav jag bort min extraslang så han kunde få fortsätta.

Tempot ökande.. vi gick från 15 pers ner till 10 då folk inte orkade med och gav upp. Jag hade börjat att hänga med som nummer 4 vid de första stoppen, de väntar nämligen hela tiden in alla efter ca 1km gissningsvis.. Men sedan blev det 5.. 6, 7... 8.. 9... Tillslut var man 9 utav 10 i gruppen och vilan man behövde fick man aldrig eftersom när man kom fram till klungan var det dags att ge sig av igen.

DÅ HÄNDER DET..... Eftersom jag bara kör framdämp på min hoj och terrängen vi kör i är otroligt stenig löper jag större risk för punka. Hjulet slår igenom mot en sten och jag känner hur luften sipprar ur.... FAN va kasst, och slangen hade jag ju gett bort.. Jag fick låna slang av en schysst kille och börjar laga punkan vilket tar ca 5minuter medans alla 10 i gruppen väntar.

DÅ HÄNDER DET, IGEN! ....... HELVETE. Vi hade hunnit cykla i ytterliggare 5 minuter och då händer det igen, denna gång utan ett genomslag....

Pinsamt som fan, jag bestämmer mig för att bryta min rajd och ber dom andra fortsätta. Jag slängde upp min 11kg cykel på axeln och vandrade hemåt. Det tog mig ca 30minuter vandrandes med cykeln på ryggen, att nå nackamasterna där farsan var hygglig och plockade upp och skjutsade hem mig.

... När jag analyserar den andra punkten så är det självklart vad felet var, jag hade inte rengjort däcket ordentligt från barr/skit, vilket förmodligen punkterat slangen från insidan. Nåja, det där misstaget lär jag ALDRIG göra om. Tänker aldrig någonsin igen slarva med ett slangbyte.