måndag 27 augusti 2012

Dödscross i sköndal ikväll!

Nu är jag igång, formen känns bättre, men jag är inte riktigt framme än. Mer kan jag. Jag cyklade till sköndal med en skön känsla inkluderad vinden i ryggen. Ingen tröskel men det gick fort ändå. Tog lite omvägar i hammarbyhöjden för att lära mig området lite bättre, ingen brådska och ro i kroppen.

Väl på plats var jag 18:21. Snackade lite goja och förberedde mig för ös. Rullade iväg precis kl 18:30 för att värma det sista, märkte då att jag hade väldigt lite luft i bakhjulet. Pumpade i mer och ställde mig på startsträckan. Kände direkt att nånting var knasigt och det blev mindre och mindre luft i däcken. Jag fick svänga åt sidan, lyckades ramla stillaståendes, och sen rulla i mål och byta slang.

Efter slangbytet var de andra nästan klara, jag trodde att KBCK klungan skulle förbi en sista gång men jag missade dom precis ut på sista varvet.

Andra omgången gick det bättre, lägre lufttryck än jag någonsin haft i däcken på crossen. Det kändes bra, men lite för mkt i bak ändå. Men det var ingen idé att riskera något. Jag gick ut i ryggen på KBCK och tänkte att det inte skulle vara en omöjlighet. Vic drog med Tille, mig och Staffan på rulle. Jag la mig sist för att känna av tempot och hade inga problem att hänga med. Vic kroknade lite och Tille gick om och iväg, jag blev tyvärr lite blockerad bakom Staffan när jag hade krut kvar att ge. Det kändes som om de där Kuk-Balle-CK grabbarna körde som ett lag och släppte iväg Tille. Men jag antar att man får skylla sig själv när man lägger sig längst bak i klungan och "känner av tempot" när banan är så pass smal. Sen blev det åkning, Staffan tryckte på och vi gick ifrån Vic, två varv gick åt bara farten. Han var visst också pigg i benen för jag kunde inte riktigt hänga med. I mål var jag 10m bakom och kunde inte göra något åt saken. Staffan i sin tur var bara 10m bakom Tille så det var tätt inpå varann.

Tredje omgången, jag slog ner hammaren ordentligt. Jag gick ut på rulle efter Fredrich Hammarström som hade Robin Hedström, Stefan Dahl och Simon Galle framför sig. Det blev full sprutt från start och jag hängde med utan problem bakom Fredrich. Vi hängde med rätt bra, jag vet att han är starkare än mig så det är ingen mening att gå upp om. Vid springtrapporna på första varvet är han uppenbarligen lite rund under fötterna och slår i cykeln i springtrapporna vilket gör att kedja eller dylikt hoppar. Han blir stillaståendes medans jag hoppar upp och trampar järnet. Jag kör varvet solo och trycker allt jag har, nu är det max som gäller för att spöa smurfdräkterna. Strax efter springtrapporna och 100m in så tittar jag bakåt och ser att Tille med bihang är på väg att ta in på mig. Jag får lite ny motivation och trycker ut precis allt jag har i kommande varv. De tar in mer på mig men jag håller undan med 30m eller dylikt. På nedvarvnings-varvet får jag dock för mig att jag har skadat mig. Jag andas otroligt konstigt, det värker i hela bröstkorgen i varje andetag, jag återhämtar mig inte och det känns bara fel. Efter nån minut är jag övertygad om att jag måste fått en spricka i revbenen av all adrenalin-ryck i styret, när jag tillslut stannar till och får vila ett par minuter är jag människa igen. Jag vara bara galet slut.

Den fjärde och sista omgången, och halva gänget cyklar hemåt inklusive hela smurfligan. Det blir att försöka hänga på snabbingarna Simon Galle, Stefan Dahl och Robin Hedström. Och visst hängde jag med, i ett varv tills Simon lägger på världens jävla tokryck ut på asfalten. Upp i 50 blås och han får en lucka på säkert 30m medans jag tappar allihop och ger upp för några sekunder. Robin tappade också så jag tog sikte på att följa honom i sikte och kanske till och med köra ikapp om han kroknade. Han gick dock och vurpa i kommande kurva så det blev 2 varv i solofart för min del. Trött men nöjd rullade jag in i "mål" efter dom tre varven. Värst var dock tredje omgången, överlägset. Det var länge sen jag tog ut mig så, säkert senast jag körde 30sek spurter...

En lyckad träningsrunda med effektiv träning och ett trevligt socialt event!


Härlig solskenscykling mot startplatsen
Stockholms bästa cykelbana, grymt skön asfalt
Med vinden i ryggen gick det fort här, trots knappt något tryck på pedalerna.
 Robin och Simon hetsar varann om armbåge-armbåge-cykling
 Halva gänget..
KBCK represents
Tille ser inte jättepigg ut..
Det fick räcka med tre omgångar för Fredrich också, många som kände sjukdom på gång.
Dessa gjorde upp om varje varv
Robin klotade som sagt på sista omgången och slog sönder sitt ena reglage
Äntligen får vi åka hem snart!

Inga kommentarer: