Det blev ingen kolmårdsbiken igår. Jag vaknade upp mitt i natten och kunde inte somna om, sen vaknade jag när väckarklockan ringde med en konstig känsla i kroppen. Jag och kroppen var inte alls redo att köra en tävling. Jag smsade grabbarna och la mig igen. Sov fram till 11:00 vilken var starten för dom nere i kolmården.
Hilke kom på 16:e plats och Jesper som jag skulle åkt med kom på 13:e plats. Båda två riktigt bra placeringar, kul att det går så bra för grabbarna! Jesper hängde jag på förra året på keps cupen i huddinge men tappade en minut på sista varvet av 5. Sen fick jag knäproblem medans Jesper utvecklades enormt under året och har uppenbarligen fortsätt i samma riktning. Riktigt kul att se hur stark man kan bli på förhållande vis kort tid när man kör så pass seriöst och bra som Jesper gör!
Det blev med andra ord en vilodag för mig igår. Idag däremot cyklade jag först över min scalpel till Aron i älta, vi ska cykla i uppsala med uppsala-gänget från happy på tisdag morgon och han ska skjutsa upp min cykel. Så efter nån halvtimme i tempo där jag försökte att inte ta i, och misslyckades fatalt, så var jag hemma hos honom. Sen blev det lite mat och fika hos föräldrarna några timmar.
När jag kom hem var jag så förbannat cykelsugen igen så jag slängde på mig kläderna och gav mig ut. 1:20h var jag ute och matade på vägarna. Det blev drevviksrundan som vi brukar köra på vintern, och en liten längre slinga längst bort. Egentligen hade jag först tänkt att runda älta och skarpnäck skulle räcka, men jag var så peppad när jag for förbi längst ute i älta att jag svängde av mot tyresö. När jag kom ut mot tyresö hade jag tänkt vända men fortsatte. När jag kom till trollbäcken hade jag också tänkt svänga av, men tyckte att det var så roligt så jag fortsatte mata utåt. Bestämde mig redan där att fortsätta rakt fram mot brandbergen förbi vendelsö istället för att svänga in mot norrby där vi brukar köra.
Sen rundade jag en sväng där och svängde in mot vega och hemåt igen via vanliga vägen, länna, trångsund, sköndal etc.
Jag hade ett jävla klipp i benen idag, och verkligen en GRYM känsla och mental styrka angående smärtan i belastningen. Jag låg på bristningsgränsen mer eller mindre en timme, en fint pushad tröskel. Fick ett par stopp som var mer än tillräckligt för att orka pusha. Tappade såklart lite fart på slutet, men kände mig nöjd med min insats idag.
Det som slog mig var hur skönt jag tyckte det var att cykla själv, vilket jag inte brukar tycka. Det var så skönt att känna att jag kunde maxa hur mycket och hur ofta jag själv ville. Utan att behöva vara orolig för att tappa rulle senare under rundan, att slippa spara mig "utifall att". Jag sprätte som en galning i backarna och fortsatte sen över krönen så gott jag kunde, ibland i riktigt tarvlig fart och ibland med mer styrka. Jag kunde också köra så ryckigt som jag själv ville, eller så jämnt jag själv ville.
En härlig känsla alltså.... Och jag fick solen med mig hela rundan samt vinden kändes inte så farlig alls.
Jag låg i bocken 95% av tiden och över halva tiden långt fram på sadelspetsen. Jag fick för mig att jag kanske ska mixtra lite med sittställningen, skjuta fram sadeln lite? Jag identifierade en svaghet också idag, att ligga i bocken sliter mycket på ryggen. På vätternrundan lär jag ligga mycket i bocken. Så när jag kom hem drog jag igång ett stabilitetsprogram för rygg och mage. 4x30 situps. 3x60sek planka på sidorna. 3x30 ryggövning med namn jag glömt.
Jag längtar efter nästa runda. Det kan nog bli fler såna här solskensrundor solo också. 1:20h var alldeles lagom att cykla själv också, och vägarna är fina cykelvägar där man kan ta i ganska ostört även fast det är trafik i närheten lite då och då.
Nästa runda blir i övermorgon i uppsala. Den kommer bli kanon...
Dagens redskap
VuÄltan vanns av mig, helt otippat..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar