Jag, Danne och Robban drog ut med landsvägshojarna för att undersöka hur brevik såg ut kvällstid. Planen var att cykla rätt lugnt men ta i lite mer i backarna, något som kommer automatiskt. Och då även att prova på den ökända "kråkvägen" där ute.
Herre jävlars vilken backe, jag blev chockad faktiskt. Den är inte särskillt lång, kanske 100m? Och första sträckan är bara jävligt brant, mjölksyran kommer snabbt men den är hanterlig. Sen planar det ut några meter och man blickar uppåt. Man ser att vägen svänger som ett S men man ser inte kurvorna, däremot så ser man långt uppe i himlen, slutet på en asfaltsväg och ordet "satan" poppade upp i mitt huvud. Lite halvt chockad med mjölksyran uppe i öronen. Men jag gnetade på, på lättaste växeln och hade knappt styrfart upp över krönet, ståendes, flämtandes och frustandes, första gången som jag blir ordentligt YR av att cykla utomhus och var tvungen att spänna av hjälmen och andas fritt ett tag.
Sen vilade vi ett tag och körde en vända till, även den var svinjobbig men den här gången kunde jag förutspå vad som skulle komma så jag gick inte riktigt lika hårt i första partiet, vilket gjorde en stor skillnad på känslan. Den andra gången kom vi inte heller direkt fårn att ha sprättit i två halvlånga backar innan heller, utan hade lite vila i kroppen.
Efter det så cyklade vi ut, längst ut mer eller mindre på brevik. Vägarna är fantastiska där ute, en sommarkväll så kan man nog inte hitta finare cykling. Precis längst vattnet som det låg en dimma över, orange himmel och magi i luften. Förutom alla backarna, eftersom det går upp och ner precis hela tiden där ute, så var det en förträffligt skön runda.
Sen cyklade vi hemåt. Vi hade tagit det rätt lugnt hela tiden, Danne hade snittat 216w på vägen ut innan vi mötte backarna i brevik. På hemvägen från Älta och till sickla så växelkörde vi med lite hårdare tempo vilket var skönt för att klämma ur det "sista". Vi tog ju inte precis slut energimässigt men benen var riktigt tunga efter alla backar. Ungefär som om någon monterat en 0.5kg vikt under vardera pedal.
Vägarna är under arbete där ute just nu också, så på två ställen fick vi cyklade riktigt försiktigt, rulla, bromsa och styra typ.
En kanonkväll. Synd att jag glömde ta bilder, för alla vet ju att utan bilder eller twittrande så har det inte hänt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar