Ett år sedan mitt senaste aktivitus-besök

Idag är det ett år sedan jag var på aktivitus senast. Jag kom hem med ett resultat som var helt otroligt. Jag hade droppat 9kg kroppsvikt och höjt mig 50w på FTP, det var en höjning på 1w/kg vilket är enormt, totalt 3.38w/kg.

I år..
Till i år har inte träningen gått som planerat, både p.g.a flera sjukdomar, nån skada, ett litet uppehåll innan jul och flera pass som jag gått på för hög belastning på och avbrutit mitt i eller tappat det egentliga syftet med. Jag har även ingått i en träningsstudie på GIH som inte var inriktad att ge mig träning ur ett optimalt sätt för utveckling, utan för att ge data utifrån ett låst träningsschema för hur jag brukade cykla/träna när jag själv styrde rodret utan något egentligt syfte med träningsplaneringen.

Med många fler lärdomar och erfarenheter i bagaget står jag här med diverse sämre testvärden och tyngre kropp än förra året. Däremot så är jag inte hur långt som helst ifrån. Ca 20w på tröskel och 2-3kg kroppsvikt uppskattningsvis. Och syreupptaget är bättre än det uppskattade värdet hos aktivitus, men det går ju inte att jämföra, ett uppskattat värde och ett uppmätt värde. GIH-studien pekade på att jag får ut flera watt än de flesta jämfört med det testvärde jag och andra har, bra gener kan man förenkla det med. Det handlar dock inte om någon jättestor skillnad, men hade jag elitsatsat från tonåren hade jag troligen varit en bra konkurrent, vill jag tro.

Min tjockiskropp..
Angående min kroppsvikt är jag inte ett dugg orolig, jag kommer hinna få ner den i tid tills då det verkligen gäller. Och 20w kan jag leva med. Förra året fick jag knäproblem i mars/april nån gång, förhoppningsvis slipper jag fler problem denna försäsong och kan behålla formen och fortsätta slipa på den nu ända in i tävlingssäsongen. Och därför prestera bättre än förra året ändå.

Lite orolig för..
Det jag är lite orolig för är dock min inställning till tunga pass under träningen nu, den svackar lite upp och ner. Det känns som en tröskel jag behöver kasta mig upp för ibland. Jag tror med handen på hjärtat att jag vikt ner mig ett par gånger denna vinter även fast jag egentligen skulle ha kunnat hålla hela vägen, kanske är det lite sämre självförtroende om min egen styrka som spökat lite. Där har jag fortfarande något att arbeta på, och lära känna mig själv bättre så att jag kan coacha och tagga till mig själv inför de viktiga passen. Bloggen är helt klart ett bra verktyg för detta, men det är enbart en del av processen.

Mitt egentliga önskemål om personlig tränare..
Jag skulle gärna vilja ha en mer aktiv tränare tror jag, även om jag faktiskt redan har skaffat mig mer aktiv coachning än aktivitus. Det jag önskar är någon som jag stämmer av träningen 2 gånger i veckan med på telefon eller träffas, dvs verkligen tar sig tid och diskuterar. Någon som både coachar det mentala, och det fysiologiska. Gärna till och med kör något pass tillsammans varje vecka. Det skulle jag vilja ha. Men det kostar också en hel del. I dagsläget TROR jag inte att jag är villig att betala det, det beror såklart lite på siffran.

Min ekonomi..
Angående ekonomi, när jag ändå är inne på det. Jag har en långsiktig fundering på ekonomin kring cyklingen också. Jag är lite prylkåt och prylgalen, jag ser inget egentligt problem med det, detta peppar mig till att träna och ge mig ut, det är ett intresse som hjälper mig med motivationen. Jag vill ha bra cyklar, lätta cyklar, snygga cyklar, och jag vill ha det NU. Cykel är verkligen en materialsport, och när man lätt blir "lurad" som jag så drar det iväg i pengar rätt snabbt.

Som nybörjare, som jag förresten faktiskt fortfarande ser mig som, vill man(jag) ha allt samtidigt och då blir det jävligt dyrt. Just eftersom man inte har något att sälja inför investeringen i det nya. Jag tycker att jag kommit till en vettig nivå på antalet cyklar nu också. Jag använder tre cyklar, och ser idag inget behov av fler.
- SuperX'en är verkligen ett GRYMT kompliment som landsvägscykel för diverse motionslopp(och vättern) och träning, samtidigt som det är värsta tävlingsraketen till cykelcrosstävlingarna, jag är TOKNÖJD med den. Förutom ett Hollowgram SISL vevparti så känns den cykeln mer eller mindre komplett. Att nörda in sig på carbon styre/styrstam känns onödigt när den redan väger under minimum-vikten för landsvägstävlande då 23mm däcken sitter på.Och med det där vevpartiet så hade ändå jag sparat ytterliggare 100g.
- Scalpelen gör sitt jobb väl som mountainbike. Däremot kan jag tycka att jag behöver komma upp en klass med till lättare tävlingshjul, carbonstyre, sadelstolpe och annat vevparti. Det behöver inte vara jordens investering, men jag saknar definitivt den där extra klicken grädde för att bli 100% nöjd. Och det är ju inga problem vid nästa uppgradering(eller att bara skaffa tävlingshjul redan nu).
- CaadX'en känns helt ultimat för dess syfte. Dvs en tiagra-cross som jag verkligen kan ha som "slit och släng" cykel, den tar jag ut när det är dåligt väder då det handlar om träning. Det är en ren och skär vintercykel eller skitväders-cykel. Med lite service-byten på drivlinor, vajjrar och lager så är den toppen, jag känner inget behov av senaste tekniken under dessa rundor utan är väldigt glad med att hålla driftkostnaden nere.

Till nästa gång jag ska köpa cykel då. Jo då kommer jag byta ut någon av dessa, dvs jag kommer att sälja en cykel när jag köper den nya cykel. Jag kommer alltså ha runt halva cykeln betald om jag generaliserar lite, investeringen i en ny cykel kommer inte att kännas så farlig utan jag räknar med att kunna spara ihop till dessa summor på 2-3 löner utan större problem. Jag kommer heller inte att känna något behov att byta ALLA cyklar varje år, åtminstone så tror jag inte det nu. Och med handen på hjärtat, en cykel är väldigt mycket mindre än tre, som det blivit för mig de senaste 12 månaderna. Med 2 cyklar över 40k och en cykel över 10k, samt nya drivlinor till två utav dom, diverse service, bikefits, slitage och en hel tävlingssäsong med 28 tävlingar där många har kostat pengar i transport, boende, tävlingsavgift, gels och andra omkostnader, det är jävligt mycket pengar helt enkelt. I framtiden vill jag kunna lägga pengar på träning och tränings/cykelresor istället för bara material, samtidigt som jag har mer eller mindre top-of-the-line produkter där tävlingscyklarna max används två säsonger. Då kanske det här med uttökad PT-tid och engagemang kan bli intressant.

Nu inför 2012..
Egentligen är jag inte orolig för min form eller så, även om det irriterar mig och gnager lång bak i nacken hela tiden. Jag är väl medveten om att vissa år blir bättre än andra. Förra årets utveckling var faktiskt rätt sjuk, och att jag faktiskt nästan behållt den formen såhär ett år senare trots omständigheterna är en vinst bara det. Jag kan bara bli bättre om jag får till träningen framöver och jag har fortfarande enormt mycket potencial att ta ifrån!

Min träning är långsiktig, det är inte nästa år eller året efter jag tänkt stå på pallen. Snarare topp 10 nån gång när jag når H30, som jag får tävla i tidigast 2014. Om jag väljer den klassen direkt, återstår att se. Jag trivs rätt bra med att få storstryk i elitklass.

Just nu ser jag verkligen fram emot våren som är ca 2 månader bort, förhoppningsvis.